Arkiv

En annan verklighet

Följande konversation utspelade sig igår. Danne (nämnd som ”han” nedan) hade precis somnat, när Lillfisk jamade högt och ljudligt i hallen.
Han: Vad sa du?
Jag: Jag? Det var Fisken.
Han: Vad sa han?
Jag: Öh… ”Määää”?
Han: Jaha, jag trodde att han sa ”Danne”.
Som att det vore det mest naturliga i världen. Och så somnade han om.

I hans drömverklighet var det alltså fullt rimligt att katten lärt sig hans namn, och använde det för att prata med honom. Nog för att Fisken kan vara ganska smart vid vissa tillfällen, men det där var ändå att ta i.

Annonser

Födelsedagskatt

Hipp hipp hurra, på Kakans födelsedag. Idag firar hon åtta år i den här världen, men tror fortfarande att hon är max två. Hon har fått en ny Kickeroo i present, och ätit en burk Gourmet (som delades med de andra två, nån måtta får det vara) istället för tårta. Något kalas blir det inte, men hon är säkerligen inte ett dugg ledsen över det.

En morgon med mina djur

Vaknar på morgonen. Har fullt av katthår i näsan eftersom Kakan ligger och sover precis intill huvudkudden. Är i övrigt fixerad i nuvarande ställning, av Boll och Lillfisk som sover på vardera sidan av mina ben. Försöker med stor försiktighet att lirka mig loss utan att väcka djuren, misslyckas nästan alltid. Kliver upp, blir omsprungen av Kakan som har siktet inställt på matskålen i köket. Går inte till köket, eftersom Kakan blir odräglig om hon alltid får mat direkt vid uppstigning (hon blir då omvandlad till levande väckarklocka, för nyvaken matte = mat). Kakan har inte riktigt förstått det än, trots snart åtta år fyllda.

Äter frukost, ackompanjerad av minst två djur. Är det skinka på mackan är dom definitivt tre, varav minst en försöker att på ett mindre diskret sätt fiska tag i en skinkbit. Blir stirrad på med tefatsstora ögon, oavsett typ av frukost. Kan för femtielfte gången förklara för djuret att det inte gillar knäckebröd, men det spelar ingen roll, djuret vill ha ändå.

Häller slutligen upp kattmat på en tallrik. Är det blötmat så är Kakan och Boll snabbt framme och tar för sig. Lillfisk tycker att det är äckligt och bara duger i krig. Han vill ha torrfoder. Det vill Kakan och Boll också, men bara om det är rätt sort. Den bästa sorten ligger i en liten påse med texten Dreamies. Jag kallar det för kattgodis, djuren påstår att det är helfoder och vill ha fri tillgång. Dom har fel.

Tar på mig skorna och förbereder för att lämna hemmet. Katterna står kvar med näsan i maten, eller har redan somnat om i soffan. Att jag går spelar ingen större roll, då kan dom ta igen sig efter denna intensiva halvtimme.

Diamond painting på gång

Idag har jag kommit en bit till på min senaste diamond painting. Det är en av de tre specialbeställda jag köpt, som föreställer mina katter. Just denna är en bild av Lillfisk, vilket man nu börjar se. Men det är helt klart ett långtidsprojekt. Just denna bild är totalt 50×50 cm, och den lilla bit jag ”ringat in” i översta bilden tog sisådär en timme att göra färdig. Det tar mycket tid när det är många olika nyanser som ska läggas enligt en förutbestämd ordning.

Jämför den här lilla biten med hur stor del den motsvarar nedan. Då förstår ni hur många timmar som ligger bakom det jag gjort hittills, och hur galet många fler som kommer krävas innan den är klar. De olika pärlorna är sorterade i plastshotglas samt i ziplockpåsar, men jag har beställt en dosett från ebay för att enklare (och säkrare!) kunna sortera framtida pärlor.

Känslan av att nästan vara klar

Mina ögon är snart fyrkantiga p.g.a. intensivt datorskärmsstirrande. Men det har också lett till att inlämningsuppgiften är så gott som färdig. Det enda som kvarstår nu är att läsa igenom det hela imorgon och korrigera eventuella konstigheter, lägga till några fler egna reflektioner samt skriva en kort sammanfattning av det hela. Sen ska uppgiften skickas in, och jag ska få minst femhundra klappar på axeln. Det tänker jag dock inte göra ikväll, för nu behöver jag verkligen vila både ögon och hjärna genom en hel natts sömn. Imorgon är det åter igen dags för praktik (precis som alla andra vardagar i fyra veckor till), sen ska jag försöka få ihop det där sista så jag kan knyta ihop säcken för vårens extrakurs. Och framförallt ska jag få en vardagspresent av mig själv för allt slit, det är jag verkligen värd.

Jag vill även tacka kära Kakan för att hon hållit mig sällskap nästan konstant under tiden jag ägnat åt den stora inlämningsuppgiften. Hon har snällt suttit intill, buffat på mig med jämna mellanrum och framförallt varit oerhört lyhörd för när jag sagt att hon inte får trampa på tangentbordet. Hon är den enda av mina katter som förstår när jag säger ”nej”, och då låter bli att hänsynslöst stövla fram över hela bordet (ja, jag tänker på dig Boll). Stor guldstjärna till Kakan, som ska belönas med Dreamies för sin insats.

Världens bästa katter

Jag har helt klart tre helt fantastiska djur i lägenheten. Danne är inte inräknad. Men de fyrbenta, de mjuka, de jamande, de spinnande. Dom har fått stå tillbaka på bloggen på senare tid, för det händer inte så mycket nytt på den fronten. Dom äter, dom sover, dom gosar och så samma sak igen och igen och igen. Med andra ord figurerar dom i bloggens bakgrund, men är lika viktiga som vanligt i det verkliga livet.

Det blir inte så många nya bilder på dom heller just nu, för jag har ingenstans att sätta upp studioutrustningen. Men tids nog. Den som väntar på något gott, får räkna med att vänta en stund till.