Arkiv

Måndagsträning

Varannan måndag rider vi för tränare, sedan två tillfällen tillbaka. Det är verkligen helt fantastiskt att kunna rida i gårdens ridhus, och rida för tränare på plats där utan att behöva krångla med att åka iväg någonstans. Speciellt som man än så länge fortfarande behöver vara två personer för att lasta Lilly: en som håller i där fram och en som låtsas att den ska putta ombord henne, då knallar hon in fint. Men nu kan jag enkelt åka till stallet ensam, sadla hästen och gå ner till ridhuset där tränaren befinner sig. Sen rida slut på muskler jag knappt visste fanns, ta mig ner från hästen på ett säkerligen mindre graciöst sätt p.g.a. nyss nämnda muskler och stappla tillbaka till stallet igen.

I måndags var det inga andra som red samtidigt, förutom precis i början och precis i slutet då. Alltså kunde vi träna mer på sådant som tar mycket plats. Som galoppen. Jag och Lilly har på egen hand övat en del galoppfattningar, och hon är medveten om vad en galoppfattning är. Så på träningen fick vi öva på att göra dom bättre. Galoppfattning steg två, helt enkelt. Målet var att få galoppen att starta direkt och med mer tryck. Tidigare har hon runnit iväg i traven, fattat galopp på fart och sen lullat vidare i någon fyrtaktig variant. Lite som när en bäck svämmar över, först går det lite långsamt över kanten, sen sätter det fart och därefter blir det sävligare när vattnet sprider ut sig över stor yta. Nu fick vi skärpa till oss båda två. Jag fick inte låta henne springa iväg, och hon skulle fatta direkt. Lite mer pistolskott än översvämning. Och när vi väl hade galopp så var det gaspedalen i botten (nåväl, inte riktigt egentligen, men det kändes nästan så) för att aktivera bakbenen och komma igång i en bra tretakt. Vi fick till det några gånger, så nu är det slut på fula fattningar och fel takt.

Vi övade även på volter. I vänster vill högerbogen försvinna ut och halsen förböja sig. Så jag måste räta ut halsen, plocka in bogen och samtidigt inte låta henne putta över mig på höger sida.
I höger varv är det helt andra instruktioner. Där ska halsen böjas, genom ledande tygeltag, medan innerskänkeln trycker ut henne så att hela kroppen blir bananformad i sidled. Någonstans där i volterna ska vi försöka få till en bananform genom ryggen också, med skaftet och änden ner mot marken. Den kommer när jag sätter rätt takt genom min lättridning, vilket kräver magmuskler som jag i dagsläget har för dåligt av. Men vi lyckas ändå med ryggbananformen till och från, men mest till så länge jag skärper till mig och ignorerar mjölksyran.

En vacker dag ska jag lära mig att inte flaxa omkring med armarna som att jag försökte flyga upp hästen i en luftigare galopp.

Och så ska jag ”sitta ner i solstolen” som tränaren uttryckte det. Dvs inte tippa fram i tid och otid. Jag har för välaktiverade höftböjare, skulle behöva lite botox i dom så dom kan hålla sig avslappnade. Det blir jättetydligt i galoppen också: höftböjaren aktiveras, då åker överkroppen fram. Knäna går uppåt men får inte plats p.g.a. sadelns knästöd så rumpan hamnar längre bak i sadeln istället. Underskänkeln glider bak, och armarna försöker balansera upp den dåligt placerade tyngdpunkten.
Så om jag bara kan lära mig att sitta ner i solstolen blir allt så mycket enklare. Jag behöver bättre höftsträckare.

Annonser

Lördagskväll i ridhuset

Igår kom ett regnoväder och störde min ursprungliga plan. Jag skulle rida ute i dagsljuset, men så öste det ner regn och det kändes inte så lockande att åka till stallet och lägga en sadel på en blöt päls eller att ställa Lilly i en utebox och invänta att hon skulle torka upp. Så ridturen blev senarelagd. När vi kom in i ridhuset klockan 20:00 var det inte en själ där, åtminstone inte i fysisk form. Så vi hade hela stora ridhuset att sprida ut oss fritt i.

Lilly fick för första gången ridas med tvådelat bett, som dessutom var i mässing (tidigare har vi bara testat rostfria varianter), och även premiär med pullarnosgrimma. Tränset är Bellas gamla, himla smidigt att kunna återanvända sakerna. Dom har till och med samma bettstorlek, trots att den här hästen är 15 cm högre. Såg dock i efterhand på bilderna att jag ju glömde bort att länga nackremmen på nosgrimman, men jag har remmarna så löst åtsatta att det uppenbarligen funkade bra ändå för den här gången.

Anledningen till att nosgrimman alltid sitter löst på den här hästen är delvis för att hon inte behöver snöras åt runt munnen, gapar hon så är det missnöje mot mina händer och då sitter felet hos mig. Men även för att hon ofta får godis vid den uppsuttna träningen, och då ska hon kunna tugga det.

Igår hade jag för första gången med mig klickern upp i sadeln. Och en stor midjeväska fylld av äppelbitar. När hon bar sig korrekt i skritt och trav fick hon klick och godis. Vi passade även på att träna galoppfattningar med klickern, men där fungerade det nästan sämre att klicka eftersom hon tycker att det är roligt att få upp farten. Hon ville med andra ord inte stanna efter klicket och var helt ointresserad av att äta godis, så vi återgick till samma träningsmetod som annars med beröm och eftergift.

Bettet fungerade riktigt bra. Hon kan tugga (bita) en del på bettet ibland när jag använder hennes tredelade, därav att jag testade annat nu. Hon bet på det några gånger under igångskrittningen, därefter lät hon bli helt. Själv hade jag hellre sett att hon funkade bäst på tredelat eftersom jag tilltalas mer av hur det lägger sig i munnen, men om hon föredrar tvådelat så är det givetvis det hon ska ha. Jag tänkte även leta upp några andra träns som jag har kvar sedan tidigare hästar, för att ha mer att variera mellan. Nu när jag tänker efter så har nog inte Lilly fått ett enda nytt träns och det vi använt mest är minst elva år gammalt, bra kvalitet lönar sig!

 

Efter ridturen, svettig och nöjd häst. Sadelgjorden släpper jag på direkt när jag hoppat av, den sitter inte sådär dåligt vid ridning.

 

Letade upp en gammal bild på när Bella har samma träns, för åtta år sedan.

Trickponnyn

När vi har färre dagar med ryttare på så börjar vi med annat som kräver hjärnaktivitet. Eller snarare återupptar något vi roat oss med sedan tidigare. Nämligen trickträning. Lilly är en gottegris utan dess like, och hon förstod snabbt hur en klicker fungerar när jag introducerade den för drygt ett år sedan. Då klickade jag in att hon ska lyfta hovarna när man knackar försiktigt på skenbenen, ”stå fint”, ställa sig på en matta samt backa. Vi påbörjade även att jobba med en target. Sen blev det paus med trickträningen, när det blev fullt upp med att förbereda henne inför riks.

Nu behöver hon få lite tid att växa ikapp sig själv, samtidigt som hon gör stora framsteg under ryttare, vilket lett till att jag bestämt att hon ska ha mindre ridtid en period framöver. Då passar det perfekt att återuppta trickträningen, eftersom det är en häst som gillar att jobba.

Ännu mer lägligt är att det precis börjat en kurs i just trickträning. Jag valde att hoppa på grundkursen eftersom Lilly inte kan alla de trick som ingår i den, samt att den var på riktigt bra kampanjpris (150 kronor). Först var planen att öva in tricken på egen hand, men för 150 kronor kan det vara värt att få en plan att följa och fler trickintresserade personer att diskutera med längs vägen.

Vi hade vår första träningssession med klickern på länge igår. Jag har visserligen lagt in en del backträning och upprätthållit hovlyftandet de senaste månaderna, så hon var knappt ringrostig. En ny grej vi tränar på nu är att hon ska stå still, oavsett om jag går iväg eller inte, samt komma på inkallning. Det gick riktigt bra med det igår, och jag har nu fullt med inspiration att fortsätta klickerträningen. Det är tur att vi har en hel fodertunna för hennes godisbitar och snart lär jag köpa hem en säck kraftfoder, för det kommer gå åt en del av den varan.

 

Slänger nu in de tre sista bilderna från ihopsläppet i förra stallet. Annars ligger dom kvar i listan över ej bifogade bilder, och då kan dom lika gärna användas. Framöver ska ni få se färskare bilder, det kan jag lova.

Måndagsträning och resten av veckan

I måndags red vi dressyrträning för en ny tränare. Vi har ju bytt stall, och den tränaren vi nu testat har sitt stall på samma gård och erbjuder rabatterat träningspris för gårdens ekipage. Eftersom det är skönt att slippa lasta och åka iväg bestämde jag mig alltså för att prova den här tränaren, trots att jag egentligen är väldigt nöjd med den tränare vi haft innan (men dit är det ca två mils resa enkel väg numera, vilket såklart tar mycket mer tid och är mer omständligt än att bara kliva in i nuvarande stallets egna ridhus).

Det var Lillys andra tillfälle inne i stora ridhuset, och första gången på länge som hon delat ridhus med andra hästar. Men det hela gick mycket bra, trots att hon var lite löjlig i vissa hörn, på ett visst ställe längs långsidan och helst ville följa efter i svansen på dom andra som red.

Innan vi började fick Lilly mycket beröm för sin exteriör, och lite minuspoäng för att hon har svårt att stå still och bara vara. När vi sen satte igång fick jag träna mycket på att sätta takten i traven, där hon annars gärna kutar iväg och pinnar på, vilket ledde till att Lilly bar sig betydligt bättre än vad vi tidigare fått till. Vi fick även klart för oss att Lilly gärna skjuter över mig på höger sida, och att hon glider ut med högerbogen på vänstervolterna. Så jag fick order om att trampa ner mer i vänster stigbygel för att sitta mitt över hästen, och att inte böja för mycket i halsen. I galoppen behöver hon gasas på mer för att aktivera bakbenen, men jag vet om att galoppen blivit lite bortglömd sedan riks eftersom vi bara gjort korta pass och jag då ofta känt att hon gjort så pass bra ifrån sig redan i traven att jag valt att avsluta där alternativt tränat på några fattningar.

Förvånande nog fick jag även beröm för min sits, vilket jag är övertygad beror på att jag nästan dagligen gör ett gäng avsuttna övningar för att stärka sitsen. Det var bara någon månad sedan det såg förjäkligt ut på bild i mitt tycke, så det var roligt att höra att effekten kommit så fort.

Efter träningen har jag ridit vid två tillfällen: i onsdags i lilla ridhuset och idag uteritt. Igår fick hon gå ett enklare tömkörningspass på utebanan. Vi varierar underlag bra i alla fall! Vid den uppsuttna träningen har jag fortsatt att träna vidare på det vi gjorde på måndagens träning, och det har gått riktigt bra. Idag gick hon i kalasfin form i traven, anpassade sig perfekt efter min lättridning, hade egen bjudning framåt och en väldigt lätt kontakt på tygeln. Tänk om bedömningen på fyraårskvalitén hade varit idag, då hade hon definitivt kammat hem fler poäng! Himla roligt att veta vad jag har för guldklimp i stallet, inför framtida tävlingskarriär.

För att bli lika fin i galoppen måste vi träna desto mer. Hon behöver både kondition och styrka för att orka. Idag testade vi att fatta galopp ur den där superfina traven, och det gick riktigt bra! Tidigare har jag behövt öka upp traven för att hon ska orka fatta galoppen och hålla den, men idag gick det finfint. Det kan också ha berott på att jag passade på att fatta i den delen av volten där hon var på väg hemåt, och sen lät henne springa åt hem-hållet (galoppen gjorde vi på en äng där man får rida fritt), men jag är lika nöjd för det.

Min tanke nu är att försöka få in träningar varannan vecka, så vi fortsätter att utvecklas åt rätt håll. Hon kommer ridas 2-3 gånger per vecka, plus ett avsuttet pass, så hon får gott om tid att smälta intryck och bara vara häst. Numera går hon på en stor lösdrift, så hon behöver inte komma ut och röra på sig för kroppens skull på samma sätt som när hon stått på box och haft begränsad vinterhage.

Bilderna är från juni och tagna i förra stallet, men hästen är densamma.

Promenadhäst

Planen var att åka till stallet, gå ut i hagen, ge Lilly äpplen, spraya flugspray, gå ut och åka hem igen. Men när hästarna stod ganska nära grinden reviderades planen, istället tänkte jag att vi kunde stå utanför hagen så hon kunde beta medan jag borstade. När vi kom ut reviderades planen på nytt. Då tänkte jag att vi skulle gå iväg till andra änden av gården, där Lilly tyckt att en sten som ligger mitt på en väg varit skitäcklig. Så vi gick dit, hon knatade förbi stenen nästan direkt och jag reviderade planen på nytt. Det blev en promenad, längs en stig vi hittade i ett vildvuxet ingenmansland mellan två åkrar. Lilly var på äkta ponnyhumör och försökte få tag i allt grönt hon kunde längs vägen. Björkar funkade bäst, för dom var i lagom höjd när vi gick. Totalt var vi ute i nästan en timme, med lite betespaus på mitten. Bra form av aktiv vila för lilla superhästen!

Imorgon är planen att hon ska ridas för andra och sista gången den här veckan. Hon kommer få en längre period med få uppsuttna pass per vecka, så hon hinner landa och smälta det vi gör efter en intensiv sen vår/sommar. På måndag ska vi rida vår första träning för ny tränare i nya stallet, det ska bli väldigt spännande!

Manen har jag tyvärr behövt kapa lite. Den är ca 10 cm kortare nu, för den sista biten var väldigt tunn och stripig. Eventuellt blir det lite mer kapat ändå framöver. Hellre lite kortare man som är tjock och fin, än en tunn och ful som är lång.

Tassar igång

Efter riks fick Lilly ett litet sommarlov, med ett stallbyte på mitten. Vi har nu tillgång till två ridhus, jättestor utebana, fälttävlanshinder och diverse annat. När hon inte tränas så går hon på lösdrift i en stor och kuperad hage, drömliv för en häst. Hon fick vila så gott som helt i två veckor (två enkla tömkörningspass för att titta på omgivningen bara), och har sedan ridits kort och lätt vid tre tillfällen. Vi håller det enkelt och på låg nivå, där hon just nu egentligen bara ska gå fram för skänkeln och svänga för yttertygeln.

Nu när nästa mål (att rida en pay and ride på LC eller LB-nivå) är några månader bort i tiden har jag passat på att känna lite på gångarterna och se vad som händer om jag testar olika grejer, eftersom vi inte har någon strikt plan att följa för tillfället. Jag har roat mig med att kolla igenom diverse instruktions-/tipsfilmer på youtube och försökt plocka lite russin att tänka på när jag sitter i sadeln, så vi kan utvecklas i väntan på att komma iväg till dressyrtränaren inom kort.

Vid det senaste ridtillfället la jag upp stigbyglarna i traven för att på riktigt kunna öva nedsutten trav, vilket vi tidigare knappt testat alls. Jag hade lättare att hålla balansen än jag trott, men ser på bilderna som Danne tog att jag ändå tippar lite framåt och tappar hållningen. Blicken är också ofta ned i marken, hade jag kollat upp mer så kanske jag sett problemet i ridhusspeglarna direkt, bara att öva vidare. Lilly gick med ryggen som en gul regnbåge till och från, långt bättre än vad vi presterat tidigare (då vi bara fått till enstaka steg), så om jag bara kan få till min sits tror jag att vi har ett vinnande koncept.

En bild från galoppen slänger jag med bara för att kunna jämföra med senare. Hon orkar inte riktigt hålla den i det här ridhuset, eftersom hon behöver ett högt tempo för att hålla igång och då blir det lite snävt när jag inte sitter bra nog för att balansera upp henne. Åter igen är problemet hos mig.

Vänster varv är enklare än höger. Även där p.g.a. mig. Hon går gärna på tre spår åt höger, vilket matchar med hur jag fördelar vikten om jag inte tänker på det. Så jag har inlett ett träningsprogram för att åtgärda min oliksidighet, det kan nog ge oss ett rejält kliv framåt över tid. Är man bara medveten om sina svagheter och jobbar för att göra något åt det så är man på god väg. Hästen är det som sagt inga fel på, nu är det jag som ska göra henne rättvisa genom att bli en bättre ryttare.

30-årsdagen närmar sig

30 år. Det är helt galet. Hur kan jag snart vara framme vid den siffran? Oavsett hur det gick till så är planen att fira den här jämna födelsedagen, när det väl är dags i slutet av september.
Så jag har redan nu börjat fundera över en önskelista, så den är lätt att visa för de som undrar.

Den är kort och enkel:

  • En Hit-Air uppblåsbar säkerhetsväst. Dom är löjligt dyra (därav att jag inte köpt en själv), men skyddar ryggen och nacken om man gör en ofrivillig avsittning från hästen genom att en kolsyrepatron fyller upp västen som en airbag. Patronen byter man sen ut och använder västen igen, hållbarheten är ca 10 år enligt tillverkaren (perfekt 40-årspresent också alltså!). I och med att Lilly nu rids mer och vi kommer börja inkludera hinder i utbildningen snart så blir risken för avramling större, så det känns lämpligt att minska risken för problem efter luftfärder.
  • Dressyrträningar. Vill man bli bättre så måste man ha hjälp, helt enkelt.

Det är bara hästrelaterade grejer, för vi har allt vi behöver till hemmet (vilket för övrigt är en konstig sak att tänka på, det är sällan män önskar sig inredning eller saker till köket när dom fyller år om inte matlagning finns som intresse) och det är hästar som är min stora hobby.

Sen önskar jag mig som alltid en till fin häst och en hästgård, men det löser jag själv framöver. Ska bara dra hem en lottovinst först (vilket visserligen kräver att jag börjar spela, det är väl det enklaste i den planen).

Bild från ihopsläppet med Lilly och sin tidigare hagkompis i juni. Lilly står numera på lösdrift på ett annat ställe.