Måndagsträning

Varannan måndag rider vi för tränare, sedan två tillfällen tillbaka. Det är verkligen helt fantastiskt att kunna rida i gårdens ridhus, och rida för tränare på plats där utan att behöva krångla med att åka iväg någonstans. Speciellt som man än så länge fortfarande behöver vara två personer för att lasta Lilly: en som håller i där fram och en som låtsas att den ska putta ombord henne, då knallar hon in fint. Men nu kan jag enkelt åka till stallet ensam, sadla hästen och gå ner till ridhuset där tränaren befinner sig. Sen rida slut på muskler jag knappt visste fanns, ta mig ner från hästen på ett säkerligen mindre graciöst sätt p.g.a. nyss nämnda muskler och stappla tillbaka till stallet igen.

I måndags var det inga andra som red samtidigt, förutom precis i början och precis i slutet då. Alltså kunde vi träna mer på sådant som tar mycket plats. Som galoppen. Jag och Lilly har på egen hand övat en del galoppfattningar, och hon är medveten om vad en galoppfattning är. Så på träningen fick vi öva på att göra dom bättre. Galoppfattning steg två, helt enkelt. Målet var att få galoppen att starta direkt och med mer tryck. Tidigare har hon runnit iväg i traven, fattat galopp på fart och sen lullat vidare i någon fyrtaktig variant. Lite som när en bäck svämmar över, först går det lite långsamt över kanten, sen sätter det fart och därefter blir det sävligare när vattnet sprider ut sig över stor yta. Nu fick vi skärpa till oss båda två. Jag fick inte låta henne springa iväg, och hon skulle fatta direkt. Lite mer pistolskott än översvämning. Och när vi väl hade galopp så var det gaspedalen i botten (nåväl, inte riktigt egentligen, men det kändes nästan så) för att aktivera bakbenen och komma igång i en bra tretakt. Vi fick till det några gånger, så nu är det slut på fula fattningar och fel takt.

Vi övade även på volter. I vänster vill högerbogen försvinna ut och halsen förböja sig. Så jag måste räta ut halsen, plocka in bogen och samtidigt inte låta henne putta över mig på höger sida.
I höger varv är det helt andra instruktioner. Där ska halsen böjas, genom ledande tygeltag, medan innerskänkeln trycker ut henne så att hela kroppen blir bananformad i sidled. Någonstans där i volterna ska vi försöka få till en bananform genom ryggen också, med skaftet och änden ner mot marken. Den kommer när jag sätter rätt takt genom min lättridning, vilket kräver magmuskler som jag i dagsläget har för dåligt av. Men vi lyckas ändå med ryggbananformen till och från, men mest till så länge jag skärper till mig och ignorerar mjölksyran.

En vacker dag ska jag lära mig att inte flaxa omkring med armarna som att jag försökte flyga upp hästen i en luftigare galopp.

Och så ska jag ”sitta ner i solstolen” som tränaren uttryckte det. Dvs inte tippa fram i tid och otid. Jag har för välaktiverade höftböjare, skulle behöva lite botox i dom så dom kan hålla sig avslappnade. Det blir jättetydligt i galoppen också: höftböjaren aktiveras, då åker överkroppen fram. Knäna går uppåt men får inte plats p.g.a. sadelns knästöd så rumpan hamnar längre bak i sadeln istället. Underskänkeln glider bak, och armarna försöker balansera upp den dåligt placerade tyngdpunkten.
Så om jag bara kan lära mig att sitta ner i solstolen blir allt så mycket enklare. Jag behöver bättre höftsträckare.

Annonser

Kommentera här:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.