Skärpning

Idag ställde jag mig på vågen för första gången sedan den dag då en hund hade sönder mitt ben, i mitten av juni förra året. Efter det har jag inte kunnat träna på i närheten av samma nivå som jag gjorde innan, eftersom jag inte kan springa, inte cykla i backar eller vid regn/minusgrader, inte köra gruppass på gymmet och inte träna själv på gymmet ens hälften så hårt eftersom det leder till smärta som inte ger med sig förrän efter flera dagar. Ibland funkar det att gå på promenader, men det är inte helt sällan som även det leder till smärta på en sån nivå att det bokstavligt talat leder till att det inte går att stödja på benet.

Med andra ord har jag fastnat i stillasittandeträsket, vilket ytterligare förvärrats genom mycket godis och hämtmat (inte så mycket i Göteborg, men desto mer med Danne i Västerås). Det hela har orsakat en viktuppgång på strax över 5 kg på den här tiden. Och nu tänker någon ”men 5 kg, det är ju inte så mycket..”, nej, själva siffran 5 är inte så stor. Men om man då tänker på hur mycket muskler jag tappat, vilket ersatts med fettvävnad, och sen dessutom ökat 5 kg utöver det så blir det en hel del.

Jag kan fortfarande använda samma kläder som jag brukar (smidigt med stretchiga träningstights), så det är nog ingen i min närhet som egentligen tänker på det. Men det stör MIG. Jag vill vara tränad, ha muskler och en stark kropp. Speciellt med tanke på tidigare knäproblem, som kräver ett visst mått av lårstyrka för att hållas i schack.

Så nu blir det skärpning. Nu är det slut med godis på vardagar, som ett första steg. I nästa vecka ska jag möta ortopeden för att få veta vad magnetröntgen visade, det kan hjälpa för att kunna lägga upp träning i lagom dos framöver. Danne har ju dessutom skaffat gymkort, så jag ska återaktivera mitt och försöka förtränga vilka vikter och pass jag tidigare kört och börja om från noll igen. Om benet jävlas för mycket så får jag väl skaffa rejäla armmuskler istället. Jag vet nämligen att när träningen kommer in i vardagsrutinen så blir matintaget bättre automatiskt, eftersom bra mat gynnar träningen. Dvs fokus på träning, inte fokus på viktnedgång genom endast ändrade matvanor för då blir det inget bra resultat för min del.

Så snart foten funkar igen efter hovtrampet blir det nytt gymkort, sen kan jag åter igen fylla kylskåpet med babyspenat och ägg och göra mig av med mina extrakilon.

Som lite pepp till mig själv kommer här en bildkavalkad, från innan skadan inträffade:

gbggiro

Efter målgången på Stadsgirot 2016, 7 mil på cykel, backe upp och backe ner.

wpid-2015-04-01-22.15.51.jpg.jpeg

På väg ut på en kall löptur.

gymvikt

Gymmaskinen som till slut bemästrades fullständigt.
  wpid-img_20140811_104835.jpg

Badminton med Ninna på Fyrisfjädern.

  udcpole

Poledancing i Uppsala.

wpid-img_20140307_150624.jpg

Evig träning i dragapparat för att stärka knäna.

  20130426-095854.jpg

Roligaste mag- och ryggträningen, i sadeln på Ray.

wpid-received_9908739075988032.jpg.jpeg

En av mina tre vårrusetmedaljer.

Annonser

Kommentera här:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s