Uppkopplad – avkopplad

I dagens samhälle är vi alltid uppkopplade. Vi är ständigt tillgängliga via telefon, redo att ta emot sms, aktiva på andra sociala media, kollar igenom olika internetsidor. Säg den ungdom som idag går hemifrån utan sin mobil frivilligt, för inte är dom många.

Man ser folk på bussen som har mobilen precis framför ansiktet. Samma sak på caféer, på skolans raster, i affärer, på gångbanan… Alltid uppkopplade mot omvärlden, alltid bombarderade med information. Och är det inte telefonen så är det datorn.

Men är vi någonsin avkopplade? Hur ofta stänger man av allting som har en skärm (och nu syftar jag givetvis på digitala sådana, inte t.ex. lampskärmar)? För även om vi lägger telefonen åt sidan och läser en bok så kan det när som helst plinga till för att någon ringer, smsar, skriver ett meddelande på sociala media. Många är dom som tittar på telefonen det sista dom gör innan dom somnar.

Jag är likadan. Min mobil är dock alltid inställd på ljudlös (men med vibration), för jag blir så oerhört stressad av plingandet som annars förekommer i tid och otid. Jag försöker att lämna mobilen om jag t.ex. ska ut i tvättstugan, eller bara skynda iväg och handla något smått. Ibland stänger jag av mobilen en hel dag, om jag ändå ska vara hemma. Men det finns alltid en stress över vad jag missar då, vilket är helt galet. Dessutom spenderar jag mycket tid framför min dator, både p.g.a. skolan och andra anledningar. Där kommer det också upp notiser om mail, vissa sms och facetime. Nästan alltid har jag facebook i en egen flik där det också börjar blinka om någon skrivit. Jag är helt enkelt nästan alltid uppkopplad, och det är vansinne. Man (jag) borde bli bättre på att koppla av. Både genom att stänga av alla kanaler för folk att nå mig, och genom att koppla av i uttryckets egentliga betydelse.

Det finns knappt ord för hur mycket jag längtar efter att vara klar med skolan och ha min häst i närheten. Dels för att slippa sitta framför datorn och jaga information, skriva rapporter och liknande, och för att få en naturlig orsak till att dagligen komma ut i en värld som är icke-digital (hästvärlden ligger långt efter, det är fortfarande väldigt likt hur det var för 100 år sedan) och bara njuta av relationen till ett djur ute i frisk luft. Det går liksom inte att hålla på med sin telefon när man jobbar med varken patienter eller hästar, då sker avdigitaliseringen mer naturligt.

Jag måste verkligen öva på att koppla ner och koppla av. Precis som många andra också borde göra.

Annonser

Kommentera här:

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s